< mitt 60-tal
Startsida  


Dansskolan


Ronny Hartleys orkester på Rondo
 


På Vågen spelade Olle Eltons Brass Band. De bytte senare namn till Olle Eltons Pop Seven.
 


Vågen

Mamma pratade ofta på att jag borde lära mig att dansa och en dag föreslog hon att jag skulle gå dansskola. Mina kompisar, Göran och Kent hade redan börjat på Lazars dansskola. De två stora dansskolorna i Göteborg var Lazars och BD (Björkmans Dansinstitut) men de var för stora tyckte jag.

Vi tittade tidningsannonser och jag fick se en liten oansenlig annons för "Göteborgs Dansinstitut". Jag var oerhört blyg och rodnade lätt inför tjejer så jag ville inte vara bland många tjejer då. Snabbt bestämde jag mig och mamma ringde och anmälde mig.

Dansskolan låg på Drottninggatan mellan östra och västra Hamngatorna en trappa upp. Den drevs av mor och dotter och var inte så stor.
Där träffade jag två killar som jag sedan var kompis med i många år.
De hette Ingvar och Lars.

På dansskolan fick vi lära oss Foxtrott, Engelsk vals, Schottis, Twist m.m.
Givetvis ingick det att bjuda upp rätt och att föra damen tillbaka efter dansen.

Det var två snygga tjejer på dansskolan. den ena var mörk och den andra var blond. De var kompisar och höll alltid ihop.
En gång bad de mig om hjälp att öppna kapsylen på en dricka, oj, vad generad jag blev men samtidigt mycket glad.
 

Så började vi, Ingvar, Lars och jag att gå ut och dansa. I början var det bara Rondo vid Liseberg som gällde men senare blev det andra dansställen som Kungsgillet och Vågen. Eftersom vi bodda långt från varandra så stämde vi alltid träff vid Gumperts hörna som låg mitt emot Arkaden på Östra Hamngatan.

På Rondo kostade det 6 kronor i inträde. Då fick man dansa till Ronny Hartleys orkester på stora dansgolvet, en poppigare orkester på Jazzen eller till en trio i Ugglerummet på andra våningen. Fick man tag i någon tjej så blev det Ugglerummet för där var det litet och mörklagt.

Det hände ibland att min musiklärare som hade en egen orkester, Lasse Vanderyds, spelade på Jazzen. Jazzen bytte senare namn till Pop-in och då spelade bl.a. Tages där.

På Vågen var det oftast dans på Söndagskvällar. I början spelade Olle Eltons där men sedan kom mer kända orkestrar som Flamingokvintetten, Streaplers m.fl.

 

När jag fick körkort började vi söka oss ut till dansställen runt Göteborg. Den första resan gick till Boråsparken. Då hade jag haft körkort i två veckor.
På väg hem efter dansen blev jag stoppad i en poliskontroll utanför Borås. Polisen tittade på mig och undrade om jag hade något körkort.
Jag såg då mycket ung ut, kanske som en 15-16 åring.
Ja, sa jag, det har jag.
Är det utländskt då, frågade polisen
Nej, sa jag, det är svenskt.
 Polisen bad mig visa upp det och när han  såg körkortet så log han och sa "Kör försiktigt" och sen fick vi åka vidare.

Sen blev det dans i Kungälv, Olsfors, Hindås och många andra ställen.

1969 då jag jobbade på Biskopsgårdens Herrfrisering hade jag en kund som lockade med mig till Gräfsnäsgården i Slottsskogen där Västanvinds folkdanslag tränade.

Där fick jag smak för folkdans och för folkdansen brinner jag fortfarande men har nu siktat in mig på polskor och bygdedanser men även bugg.
 

 
 
1960-talet
Ketchupflaskan Dansskolan Hyacinten
Bilvärmaren Indianlägret Hyddorna
Biltvätten Potekulan Konfirmationen
Kälkåkning Mopeden Scouterna
Utflykter PRYO